Sitter på jobbet och har vakar. Om någon timme är det äntligen min tur att få krypa ner i sängen och sova en stund innan det blir träning för sedan åka ut till Antons stuga med hans syskon för lite ledighet och bara vara en helg. På torsdag är det äntligen min tur att få stå där i den vita klänningen och mössan på huvudet och få på papper att man är färdig undersköterska. Ska bli så skönt. Men samtidigt börjar en skrämmande tid, man vet inte vad som händer till hösten eller så, men det ska bli kul, har ju hela sommaren att fundera..